1. INLEDNING
3. MEDLEMSMÖTEN
4. STYRELSEN OCH FUNKTIONÄRER SOM STYRELSEN UTSETT
5. LAGEN
6. ICE TEAM RASEBORGS MÅLSÄTTNINGAR OCH VÄRDERINGAR
6.2.1 Rusmedelsfri spelplan
6.2.2 Idrottsliga målsättningar i ishockey och konståkning
6.3 SPORTIG LIVSSTIL
6.3.1 Ansvarskänsla
6.3.2 Öppenhet
6.3.3 Respekt för medmänniskan
6.3.4 Jämlikhet
6.3.5 Träningsmässiga principer
6.3.6 Ishockey- och konståkningsutrustning
7.1 Val av funktionärer
7.2 Funktionärernas uppgifter
7.2.1 Tränare/ledare
7.2.2 Lagledare
7.2.3 Materialförvaltare
7.2.4 Kassör
7.2.5 Föräldrar
7.3 Bestraffning av en spelare eller funktionär
8. SKÖTSEL AV EKONOMIN INOM FÖRENINGEN OCH LAGEN (Eteläisen alueen taloudenhoito-ohje)
8.1 Skötsel av föreningens ekonomi
8.2 Ett enskilt lags medelanskaffning och ekonomi
8.2.1. Rätten att använda lagets bankkonto
8.2.2 Lagens anskaffningar
8.2.3 Lagets pengar och egendom
8.2.4 En spelares flyttning från ett lag till ett annat inom föreningen
8.2.5 En spelare slutar spela inom föreningen
8.2.6 Ett lag delas eller upphör
8.2.7 Lösning av problemsom gäller ekonomiska frågor
8.2.8 Syskonrabatt
9. ISTURER OCH ADMINISTRERING AV DEM
10.1 Allmänt
10.2 Föreningens representationsdräkter
10.3 Föreningens PR-produkter
10.4 Belöning inom föreningen
11. NUORI SUOMI (UNG IFINLAND)
Bilaga 1 Födelsetid för olika åldersklasser inom Ice Team Raseborg säsongen 2014 – 2015
Bilaga 2 Ice Team Raseborgs organisation
Ice Team Raseborg grundades hösten 2011 för att fortsätta med den föreningsverksamhet Ekenäs Hockey Team tidigare inlett inom issporten.
Tyngdpunkten ligger till en början på ishockey och konståkning, men inga isportgrenar utesluts.
Ice Team Raseborg erbjuder barn och unga samt också äldre möjligheten att ägna sig åt issport i Västnyland.
Dessa anvisningar är tänkta att göra det lättare för Ice Team Raseborgs medlemmar och intressenter att verka i anslutning till föreningen.
Föreningens officiella namn är Ice Team Raseborg rf och dess hemkommun är Raseborgs stad. Föreningen använder förkortningen Ice Team. Ice Team Raseborgs verksamhetsperiod är 1.5 –30.4.
Ice Team Raseborgs medlemmar består främst av ishockeyspelare och konståkare. Lagens och sektionernas funktionärer bör också vara medlemmar i föreningen. Föreningens egentliga medlemmar godkänns av styrelsen. Vid sidan av ovannämnda egentliga medlemmar kan det också finnas hedersmedlemmar och understödjande medlemmar.
Perioden för föreningens medlemsavgift är densamma som verksamhetsperioden. Om medlemsavgiften betalas före förfallodagen är medlemskapet i kraft retroaktivt från och medverksamhetsperiodens början. Om medlemmen låter den förfallna medlemsavgiften vara obetald i tre (3) månader anses medlemmen ha lämnat föreningen (föreningens stadgar, 4 §).
Ordförandes och styrelsens verksamhetsperiod börjar då årsmötet avslutas och fortgår tills följande årsmöte avslutas. Egentliga möten ordnas en gång per år. Vid årsmötet väljs föreningens ordförande och styrelse samt godkänns bokslutet, budgeten och verksamhetsplanen. Årsmötet besluter även om medlemsavgiftens storlek för följande säsong.
Extraordinarie föreningsmöte hålls då styrelsen finner det nödvändigt eller då minst en tiondel av föreningens röstberättigade medlemmar har gjort ett skriftligt förslag till styrelsen i ärendet.
Röstberättigade och valbara medlemmar vid föreningens möten är föreningens myndiga medlemmar, förutom understödjande medlemmar.
4. STYRELSEN OCH FUNKTIONÄRER SOM STYRELSEN UTSETT
Styrelsen
Till styrelsen hör 5-7 personer som väljs vid föreningens årsmöte. Styrelsen brukar utanför föreningens möten den största beslutande- och verkställanderätten och ansvarar bl.a. för föreningens ekonomi.
Styrelsen godkänner grundandet av lag och valet av funktionärer samt stöder och övervakar lagens verksamhet. Styrelsen kan separat välja övriga funktionärer eller speciella sakkunniga.
Ordförande
Ordföranden väljs vid föreningens årsmöte. Ordföranden leder styrelsens arbete och svarar tillsammans med styrelsen för utvecklingen av föreningens verksamhet. Därtill representerar ordföranden föreningen i andra föreningar där föreningen är medlem. Ordföranden är förman för de övriga funktionärerna i föreningen.
Vice ordförande
Vice ordföranden fungerar vid behov som ställföreträdare för ordföranden. Vice ordföranden väljs vid styrelsens konstituerande möte.
Materialchef eller föreningens materialansvariga
Föreningens spelare skaffar själv sin egen utrustning, förutom spelskjortor, träningsskjortor och målvaktsutrustning, som anskaffas centraliserat. De materialansvariga ansvarar för skjortförrådet och hjälper till med att vid behov beställa ny utrustning. Föreningens materialansvarige utses vid styrelsens konstituerande möte.
Problemlösningsorgan
Målsättningen är att lösa eventuella problem där de uppstår. Vid långvariga och svåra tvister kan styrelsen be problemlösningsorganet om hjälp. Problemlösningsorganet kan till exempel bestå av en representant för styrelsen, en representant för föräldrarna inom föreningen samt en utomstående medlem. Problemlösningsorganet sätter sig in i tvisten, hör parterna i den och ger sedan sitt förslag till lösning till parterna och styrelsen, som sedan fattar beslut. Föreningens styrelse utser representanter till problemlösningsorganet från fall till fall.
Problemlösningsorganet behandlar inte meningsskiljaktigheter som gäller penningärenden (se punkt 8.2.7).
Föreningens organisationsmodell finns i bilaga 2.
Träningschef
Träningschefen ansvarar förföreningens träningsverksamhet, linjedragningar inom träningen, valet av tränare och övervakning av verksamheten. Träningschefen kartlägger tränarsituationen enligt föreningens behov och fungerar som ledare förföreningens tränarklubb. Träningschefen väljer lagens tränare och presenterar valen för styrelsen. Träningschefen står i kontakt med Finlands Ishockeyförbund i anslutning till sina egna uppgifter. Indelningen i nivågrupper och valet av spelare i grupperna är på träningschefens ansvar. Träningschefen administrerar fördelningen av de istider föreningen har till sitt förfogande till lagen och fungerar i framtiden som föreningens eventuella kontaktperson till Nuori Suomi. Som träningschefens förman fungerar föreningens ordförande.
Verksamhetsledare
Verksamhetsledarens uppgifter är att följa med föreningens ekonomi, sköta faktureringen för istider, utföra arbete som underlättar bokföringen (lagens konton), övervaka anskaffningen av utrustning, stöda lagledarna (bl.a. lagledarmöten) samt enligt Finlands Ishockeyförbunds anvisningar fungera som föreningens kontaktperson. Verksamhetsledaren ansvarar även för marknadsföringen av föreningen och medelanskaffningen på föreningsnivå. Som förman för verksamhetsledaren fungerar föreningens ordförande. Om föreningen inte har någon skild verksamhetsledare fungerar föreningens ordförande i denna uppgift med stöd av styrelsen.
Tekniktränare
Tekniktränarens huvudsakliga ansvarsområde är att lära ut grenteknik med betoning på åldersgrupperna E–H samt stöda åldersgruppernas tränare i deras verksamhet. Tekniktränaren deltar även i planeringen och verkställandet av föreningens teknikträningar i samarbete med träningschefen. Tekniktränaren väljs separat om det är möjligt.
Ekonom
Ekonomen sköter föreningens bokföring enligt det system som styrelsen bestämmer och sköter om föreningens finanser, för vilka han eller hon är lagligen ansvarig inför styrelsen.
Ekonomen ger föreningen en kort redogörelse för föreningens kontoställning vid styrelsens möten eller så ofta styrelsen kräver.
Ekonomen betalar de räkningar som ordföranden godkänt och sköter om att medlemsavgifter samlas in.
Ekonomen uppgör konton för föreningen och förbereder ett årsbokslut samt lämnar dem jämte inkomst- och utgiftsverifikat till styrelsen för vidarebefordran till revisorn.
Ekonomen vägleder lagens kassörer i de ekonomiska tillvägagångssätten inom föreningen.
5. LAGEN
Den praktiska tränings- och tävlingsverksamheten inom Ice Team Raseborg sker i lagen enligt åldersklass.Varje lag svarar för sin egen verksamhet och är skyldig att följa föreningens regler och de anvisningar styrelsen ger. Lagen följer det dokument ”Direktiv för lagledare” som uppgjorts av Ice Team Raseborg.
Nya lag grundas alltid efter skridsko- och ishockeyskolan.
Lagledaren utreder under april månad antalet spelare, enligt vilket beslut fattas om lagens deltagande i olika serier under följande säsong.
Föräldrarna i laget väljer bland sig en lagledare, kassör och materialförvaltare samt, beroende på laget,den mängd hjälpkrafter som behövs. Träningschefen väljer en ansvarig tränare för laget. Alla funktionärsval godkänns av föreningens styrelse.
Målsättningen är att det skulle finnas en ledare per 5-6 spelare i åldersklasserna under 10 år. Därför önskas aktiva föräldrar ställa upp och hjälpa den ansvariga tränaren om han så önskar. I de äldre åldersklasserna förändras träningens karaktär, föräldrarnas roll minskar och man försöker hitta utomstående tränare för lagen.
Skridsko- och ishockeyskola
Ice Team Raseborg erbjuder årligen 50-100 barn grundläggande undervisning i skridskoåkning och ishockey i skridsko- och ishockeyskolan. Skridsko- och ishockeyskolan förverkligas enligt Finlands ishockeyförbunds principer i ”lejonligan” samt Finlands konståkningsförbunds anvisningar.
Skridsko- och ishockeyskolan indelas i huvudsak i grupper för barn i åldern 5-7 år samt 8-12 år. Dessa erbjuds i slutet av säsongen möjlighet att komma med i antingen nya lag enligt åldersklass som grundas eller redan befintliga lag i rätt åldersklass samt i konståkningssektionens verksamhet. Skridsko- och ishockeyskolan inleds i september-oktober. Vid behov, om aktivitet finns, kan skridsko- och ishockeyskola ordnas även på våren. Detta övervägs årligen i samband med planeringen av verksamheten.
Övriga föreningar, där föreningen är medlem
Ice Team Raseborg rf är medlem av Finlands Ishockeyförbund (SJL). Övriga föreningar som föreningen är medlem i är:
– Finlands konståkningsförbund (Suomen taitoluisteluliitto ry)http://www.stll.fi/
– Finlands Svenska Idrott http://www.fsi.fi/startsidan/
6. ICE TEAM RASEBORGS MÅLSÄTTNINGAR OCH VÄRDERINGAR
6.1 PEDAGOGISKA MÅLSÄTTNINGAR
Ice Team Raseborgs pedagogiska målsättningar är desamma för alla som ägnar sig åt issport. Målet för ledarna och tränarna är att fostra spelarna
a) till en sportig och sund livsstil, som garanterar dem en god grundkondition.
b) till unga som har en positiv och frisk bild av sig själv och litar på sig själv och kan glädja sig åt att lyckas och sporra sina kamrater även då dessa misslyckas
c) att ta hänsyn till andra spelare och kunna fungera i grupp tillsammans med olika typer av människor
d) att visa tålamod i varierande situationer
e) att sköta de uppgifter de fått, sin utrustning och hygien
f) att följa föreningens regler.
En god laganda uppstår bara om alla arbetar för den. Var och en bör sporra sina lagkamrater i alla situationer, även vid misslyckanden. I vår förening får man göra fel, bara man försöker lära sig av dem.
För barn och unga i IceTeam Raseborgs åldersklasser är skolgången viktigast. Issporten får inte hindra eleverna från att sköta sina skoluppgifter.
Föreningens årliga verksamhetsplan fastställer alltid noggrannare målsättningar för olika aktiviteter under en säsong.
6.2 IDROTTSLIGA MÅLSÄTTNINGAR
6.2.1 Rusmedelsfri spelplan
Ice Team Raseborgs målsättning är att fostra barnen till en sportig livsstil. Till den hör inte användning av alkohol, narkotika, snus eller tobak. Dessa är förbjudna i föreningens alla aktiviteter. Funktionärerna inom lagen är skyldiga att fungera som goda förebilder och sköta handledningen och övervakningen i denna fråga. Vi önskar att föräldrar och intressentgrupper beaktar detta
6.2.2 Idrottsliga målsättningar i ishockey och konståkning
Ice Team Raseborg är i första hand en förening som fostrar juniorer. Ice Team Raseborgs målsättning är att erbjuda barn möjlighet att ägna sig åt ishockey eller konståkning i enförening som sköts på ett kvalitetsmässigt högt stående sätt.
Fostran i detta sammanhang innebär för ishockeyns del:
Verksamhet i begynnelseskedet, d.v.s. G-C2 -juniorerna*) (6-15 år).
I den äldre C-åldersklassen kan spelarna i föreningen enligt sina färdigheter söka till andra lag eller fortsätta med ishockey i Ice Team Raseborgs åldersklasslag.
Beslut om att grunda ett representationslag eller juniorlag på högre C2-nivå fattas skilt på årlig basis.
Styrning av spelarna tilltränar- eller domaruppgifter eller inom motionshockey efter den egna spelarkarriären.
Spelarna fostras till ensportig livsstil samt rök- och drogfrihet.
Att lära spelarna att respektera sina medspelare och motståndare.
Fostran till internationalitet genom besök hos/av andra lag.
I beslut som gäller enskilda spelar är det viktigaste kriteriet att spelaren utvecklas som individ, inte att ett enskilt lag har framgång.
Beträffande konståkarna innebär fostran att:
– Skridskoskola ordnas (för 4-10-åringar). Skridskoskolan är indelad i åldersgrupper (-05 och senare födda och -04 födda och äldre).
– Man försöker träna varje skridskoåkare individuellt enligt vars och ens färdighetsnivå.
– Skridskohobbyn kan efter skridskoskolan fortsätta i grupper för individuell åkning.
– En egen grupp för åkare som vill ha konståkning som hobby, ”hobbyåkare”, inrättas (över 10-18 år). Till gruppen kan man övergå från skridskoskolan eller träningsgrupperna, om skridskoåkaren inte vill tävla.
– Om det finns många hobbyåkare är det möjligt att dela in gruppen i tvådelar, där ”Hobbyåkare A” övar grundläggande skridskofärdigheter och lättare figurer och ”Hobbyåkare B” längre hunna skridskoåkare där svårare rörelser och hopp övas.
– Hobbyåkare A och B övar dock på samma is och bildar en egen grupp. Tillgruppen ”Hobbyåkare” är att man har roligt när man skrinnar utan att ha tävlingsinriktade målsättning. Till grupp B övergår man vanligen från grupp A. Det viktigaste i gruppen för hobbyåkare är att det är roligt att skrinna utanatt ha tävlingsmässiga målsättningar.
Träningsgrupper inom soloåkning
– Träningsgrupper för små barn, Piruetterna (4-6 år) och Ritterna (6-8)
– Tävlingsgrupper för soloåkning (K3 ca 7-10 år, K2 ca 9-13 år, K1 ca 13 år)
Till träningsgrupperna för små barn kommer man från skridskoskolan enligt ledarens rekommendation. Den första gruppen för en skridskoåkare som har siktet inställt på tävling är Piruetterna, där man övar grundläggande skridskofärdigheter, baspiruetter och glid samtskapar grunden för enkelhopp. I träningen används fortfarande lek i stor utsträckning och träningen är inte allvarlig till sin natur. Det viktigaste äratt det är roligt att åka skridsko! Målsättningen är att Piruetterna tränar 2 ggr i veckan på is och en gång i veckan annanstans som tilläggsträning.
Följande steg i soloåkning är Ritterna. Till Ritterna övergår man från Piruetterna på inrådan av tränaren.Ritterna övar redan mera krävande rörelser och figurer och börjar träna enkelhopp. Målsättningen är att Ritterna bör ha 3 isträningspass och ett tilläggspass i veckan samt balett.
Följande steg i soloåkningär Ritterna. Till Ritterna övergår man från Piruetterna på inrådan av tränaren.Ritterna övar redan mera krävande rörelser och figurer och börjar träna enkelhopp. Målsättningen är att Ritterna bör ha 3 isträningspass och ett stödjande pass i veckan samt balett.
Tävlingsgrupper i soloåkning:
K3 (ca 7-10 år)
K2 (ca 9-13år)
K1 (ca 13 år ->)
Till tävlingsgrupperna i soloåkning övergår man från Ritterna då tränaren samtycker. Den första tävlingsgruppen är K3, där man tränar att skrinna obehindrat skridskoåkning på grundnivå, enkelhopp, piruetter med byte av fot och skapar grunder för dubbelhopp. Målsättningen med gruppen är att uppnå en tillräcklig färdighetsnivå för ett eget tävlingsprogram. K3-gruppen har 5-6 isträningar per vecka samt 4 tilläggsträningar. Deltagarna i K3-gruppen har dessutom balett en gång i veckan.
De som åker i K3-gruppen deltar i regionala mini- och ”silmu”-tävlingar, tävlingar som andra föreningarinbjuder till samt månadstävlingar som den egna föreningen håller. Under en säsong ordnas ca 5-8 tävlingar.
Till gruppen K2 övergår man från K3 med tränarens medgivande. I K2-gruppen övar man dubbelhopp, slipar påden allmänna åkningen och övar svårare piruetter enligt skridskoåkarens egen tävlingsnivå. I K2-gruppen skapas förutsättningar för övning av trippelhopp.
Målsättningen i K2-gruppen är att få 6-7 isträningar per vecka samt 4-5 tilläggsträningar samt balett 2 ggr per vecka.
Skridskoåkarna i K2-gruppen deltar under säsongen i tävlingar i klasserna silmu, debytantti och noviisi, tävlingar som andra föreningar inbjuder till samt månadstävlingar som ordnas av den egna föreningen. Per säsong ordnas ca 6-8 tävlingar.
Hobbytävlingsgrupp för soloåkning:
Om det finns många som vill tävla bland hobbyåkarna kan man bilda en egen grupp för dem. Åkarna i dennagrupp skulle delta i tävlingar i gruppen Taitajat, och för dem skulle ordnas tävlingar inom närområdet. Till hobbytävlingsgruppen plockas åkare från Hobbyåkare A och B då deras färdigheter räcker till för ett eget tävlingsprogram. För alla som åker i hobbytävlingsgruppen görs ett eget tävlingsprogram. De skulle ha isträningar 3-4 ggr per vecka, tilläggsträning 2 ggr per vecka och balett en gång per vecka.
Föreningen ställer inte uppmålsättningar för framgång i tävlingar, för varken sina spelare, konståkare eller lag. Föreningens åsikt är att tävlingsframgången är ett resultat av hurudana individer, tränare och funktionärer föreningen har. Därtill beror framgången på hur goda förhållanden vi kan ordna för träningen och hur bra träning vi kan erbjuda våra idrottare.
Vi strävar efter att utveckla alla ovannämnda delområden så väl som möjligt inom Ice Team Raseborg att vi kan erbjuda den enskilda idrottaren möjlighet att utvecklas enligt sina egna målsättningar.
6.3 SPORTIG LIVSSTIL
Ice Team Raseborg har som målsättning att hjälpa barn och ungdomar att skapa sig en sådan livsåskådning där motionsglädje och idrottsinriktning skapar en stark grund för ett frisktliv och en stark självkänsla. Det är viktigt för varje barn som är med i IceTeam Raseborgs verksamhet att ha omsorg om sitt eget välbefinnande genom regelbunden motion.
6.3.1 Ansvarskänsla
Varje medlem av Ice Team Raseborg och varje juniors förälder känner sitt ansvar för lagets och föreningens verksamhet och gör sitt bästa för att främja samarbete i god anda inom laget, mellan lagen och på axeln mellan laget och föreningen. Ice Team Raseborg stöder barns och ungdomars hem och skola i det pedagogiska arbetet. Varje spelare och skridskoåkare har ansvar för sig själv och alla andra som befinner sig på isen.
6.3.2 Öppenhet
Föreningen är öppen i sin verksamet och informerar regelbundet sina medlemmar om sin verksamhet. Föreningens verksamhetsprinciper och -planer är öppna för alla föreningens medlemmar och föreningen informerar lagen aktivt och på eget initiativ. Lagen eller sektionerna sköter aktivt om sin egen informationsverksamhet.
6.3.3 Respekt för medmänniskan
Medspelare eller i fråga om föräldrarna andra föräldrar samt andra som deltar i juniorarbetet bemöts med respekt och högaktning. Var och en ges rätt att uttrycka sin åsikt och man kan diskutera frågor sakligt.
6.3.4 Jämlikhet
Varje spelare är berättigad till jämlik handledning och jämlikt bemötande vid matcher och övningar. Eventuella familjeförhållanden får inte påverka funktionärernas verksamhet.
6.3.5 Träningsmässiga principer
Ur träningssynpunkt strävar man efter att ge barnen träning av hög kvalitet. Tränarna får sin utbildning på kurser som årligen ordnas av Finlands ishockeyförbund och Finlands konståkningsförbund. Genom träningsarbete av hög kvalitet når man de målsättningar som uppställs årligen och därigenom garanteras att den verksamhet som ordnas för dem som ägnar sig åt issport är kontinuerlig.
6.3.6 Ishockey- och konståkningsutrustning
Beträffande ishockeyutrustning följs dessa anvisningar:
Obligatorisk utrustning i skridskoskolan: skridskor och hjälm
Obligatorisk utrustning i ishockeyskolan: klubba, skridskor, hjälm med galler, halsskydd rekommenderas
Skridskor: lämplig storlek, får inte klämma, en tunn strumpa räcker, vässta skridskor
Klubb: längden så att den räcks till hakan när man har skridskorna på sig, varierar en aning från spelare till spelare, i klubbans ända ett skydd som hindrar den från att tränga igenom gallret på hjälmen
Byxor: längd så att de gårlitet över knäskydden, skyddar även låret då man går ner på knä
Övriga skydd: lämplig storlek, spelarna bör ha alla skydd
Vid konståkning: https://www.iceteam.fi/skridskoskolan/utrustning/
7. FUNKTIONÄRER INOM LAGEN
i Ice Team Raseborgs lag bör följande funktionärer utses:
• ansvarig tränare * träningschefen föreslår, föreningen utser
• tränare/ledare * träningschefen föreslår, föreningen utser
• målvaktsansvarig * träningschefen föreslår, föreningen utser
• lagledare *föräldramötet föreslår, föreningen fastställer
• ansvarig materialförvaltare * föräldramötet föreslår, föreningen fastställer
• materialförvaltare *föräldramötet föreslår, föreningen fastställer
• kassör *föräldramötet föreslår, föreningen fastställer
• vice lagledare *föräldramötet föreslår, föreningen fastställer
* i de lag som grundas efter ishockeyskolan väljs ansvarig tränare, ledare och målvaktsansvarigvanligen vid föräldramöte, föreningen fastställer valen. Verksamheten koordineras av träningschefen.
Konståkningstränarna utses av styrelsen på förslag av träningschefen.
Funktionärerna bildar en stödgrupp inom laget som svarar för att verksamheten under säsongen förverkligas inom ramen för uppgjorda och godkända verksamhets- och ekonomiplaner.
Funktionärerna är föreningens representanter i laget och av dem förutsätts medlemskap i föreningen.
7.1 Val av funktionärer
Tränare/ledare
Träningschefen väljer tränare/ledare för laget. Styrelsen godkänner valen. Tränarna/ledarna ingår ett tränar-/ledaravtal med föreningen.
Lagledare,materialförvaltare, kassörer
Lagets föräldramöte väljer övriga funktionärer inom sig och föreslår dem för föreningens styrelse för godkännande.
Funktionärerna väljs alltid för en säsong åt gången.
7.2 Funktionärernas uppgifter
7.2.1 Tränare/ledare
– Fungerar enligt föreningens målsättningar och värderingar.
– Följer tränaravtalet.
– Fungerar i samarbete med träningschefen.
– Gör upp en verksamhetsplan och budget tillsammans med lagledaren ochkassören. *)
– Gör ett minutprogram för varje träning. *)
– Verkställer det uppgjorda träningsprogrammet i praktiken.
– Utser och låter laget spela vid matcher. *)
– Leder matcher och träningar. *)
– Är så långt det är möjligt närvaropliktig vid all verksamhet som laget ordnar.
– Ansvarar för lagets val av spelare. *)
– Ansvarar för sin del för att arbetsfreden i laget består.
– Är skyldig att upprätthålla disciplin tillsammans med de övriga funktionärerna..
– Deltar i tränarklubbens evenemang.
– Deltar i föräldramöten.
– Informerar föräldrarna om saker som har med ansluter sig till säsongens övnings- och tävlingsverksamhet. *)
*) då han eller honfungerar som ansvarig tränare
7.2.2 Lagledaren
– Fungerar enligt föreningens målsättningar och värderingar.
– Gör upp en verksamhetsplan och budget tillsammans med den ansvariga tränaren och kassören.
– Ordnar föräldramöten vid behov, dock minst två gånger per säsong.
– Ansvarar för informationen i laget och håller kontakt med spelarnas föräldrar.
– Uppgör lagets vecko-/månadsprogran samt organiserar matcher, läger,turneringsresor och övriga evenemang tillsammans med den ansvariga tränaren.
– Sköter om och ansvarar för att lagets alla spelare och funktionärer har rätt licenser i rätt tid.
– Fungerar som reseledare vid match-, turnerings- och träningsresor.
– Är om möjligt alltid närvaropliktig vid matcher och vid behov vid träningar.
– Är skyldig att delta i lagledarmötena.
– Informerar sitt lag om styrelsens beslut och ser till att de verkställs.
– Upprätthåller en spelarförteckning.
– Fungerar vid behov som åldersklassansvarig vid Ice Team Raseborgsturnering.
– Har satt sig in i Finlands Ishockeyförbunds tävlingsregler.
– Ansvarar för sin del för att laget och tränaren har arbetsfred.
– Fungerar som koordinator för ishockeyskolan och redskapsförrådet då det ärhans eller hennes tur enligt föreningens anvisningar.
– Sköter andra uppgifter som styrelsen givit.
7.2.3 Materialförvaltare
– Fungerar enligt föreningens målsättningar och värderingar.
– Ansvarar för den utrustning som överlåtits att användas av lagen, för återanvändningen, fördelningen och underhållet av dem samt för bok över redskapen.
– Sköter om att laget har förstahjälpsutrustning.
– Sköter om första hjälpen vid övningar.
– Organiserar slipningen av lagets skridskor.
– Är närvaropliktig vid lagets träningar och matcher.
– Sköter om spelarnas vätskeunderhåll vid matcher och träningar.
– Deltar i utbildning som ordnas för materialförvaltare.
– Är skyldig att upprätthålla disciplin tillsammans med de övrigafunktionärerna.
7.2.4 Kassör
– Fungerar enligt föreningens målsättningar och värderingar.
– Deltar i utarbetandet av lagets verksamhetsplan och budget tillsammans med den ansvariga tränare och lagledaren.
– Sköter om lagets penningärenden, följer med och sköter om övervakningen av lagets säsongavgifter
– Sköter om att kontoutdrag och kvitton sänds till föreningens kontor i tid.
– Sänder de information om de kilometerersättningar och andra utgifter som laget betalat enligt föreningens anvisningar.
7.2.5 Föräldrarna
Föräldrarna är det viktigaste stödet för verksamheten. Föräldrarna har huvudansvaret för ekonomin och de godkänner de förslag till budget och verksamhetsplan som lagets funktionärer presenterar vid lagets föräldramöten. Därtill bör föräldrarna:
– Fungera enligt föreningens målsättningar och värderingar.
– Göra upp egna spelregler.
– Förbinda sig att följa de spelregler de gjort upp och agera enligt dem och Finlands ishockeyförbunds- samt distriktets regler.
– Delta i lagets frivillig arbete till förmån för en gemensam hobby.
– Förstå principerna för barnens hobbyverksamhet.
– Den gyllene regeln för föräldrar: SKJUTSA, BEKOSTA, UPPMUNTRA
– Ge tränarna arbetsfred – hejarklackens plats är på läktaren
– Lagets omklädningsrum är förbjudet område för föräldrarna – barnen lär sig bli självständiga. – >Det är lättare att få det att fungera på spelresor eftersom föräldrarna inte alltid hinner komma med.
Av spelarnas föräldrar förutsätts konstruktiv och uppmuntrande attityd gentemot barnens hobby. Respekterande bemötande gentemot domare, motståndare, deras föräldrar samt medlemmarna i det egna laget hör till Ice Team Raseborgs anda. Mot en person som bryter mot dessa principer kan laget och föreningens styrelse vidta sådana åtgärder genom vilka lagets arbetsfred och föreningens rykte kan återställas.Som åtgärder kan exempelvis användas ett allvarligt samtal, tidsbundet förbudatt delta i lagets/föreningens verksamhet eller andra disciplinära ellerstyrande åtgärder.
7.3 Bestraffning av en spelare eller funktionär
För en förseelse i en spelsituation kan förbundets organ bestraffa lagets funktionärer med funktionärsförbud. En person som fått funktionärsförbud får inte delta i lagets spel annat än som åskådare.
Bestraffning av en spelare, given av en funktionär i laget (tränaren eller lagledaren)
- Anmärkning
- Tidsbundet tränings-/spelförbud, högst 1 vecka. Ett sådant fall bör alltid meddelas till ordföranden och träningschefen.
- Uteslutande från föreningen enligt principerna nedan. Sådana fall behandlas alltid av föreningens styrelse.
I alla fall där en bestraffning ges är det synnerligen viktigt att alla berörda parter hörs innan beslut fattas. Orsaken till anmärkningen/straffet ska alltid motiveras för den som får anmärkningen/straffet och dess betydelse ska förklaras.
Enligt föreningens principer kan styrelsen utesluta en medlem som inte iakttar de förpliktelser som han eller hon har förbundit sig till då han eller hon anslutit sig till föreningen, skadat föreningens verksamhet eller rykte eller underlåtit att iaktta ett beslut som föreningens möte eller styrelse har fattat. I syfte att undvika konflikter bör medlemmarna avhålla sig från alla sådana projekt inom ishockey som inte godkänts av föreningens ledning.
8. SKÖTSEL AV EKONOMIN INOM FÖRENINGEN OCH LAGEN (Eteläisen alueen taloudenhoito-ohje)
8.1 Skötsel av föreningens ekonomi
I föreningens ekonomi,bokföring och bokslut samt skötseln av tillgångarna bör bestämmelserna,anvisningarna, rekommendationerna i föreningslagen, bokföringslagen och–förordningen, revisionslagen och föreningens stadgar samt de beslut som fattas av föreningens möten iakttas.
I föreningens verksamhet används Aktia-bankens tjänster. Som Ice Team Raseborgs ekonom på föreningsnivå fungerar föreningens verksamhetsledare. Ekonomin i föreningens lag sköts av lagets kassör, som sköter om att bokföringsmaterialet sänds till kontoret enligt föreningens anvisningar.
Huvudregeln är attföreningens betalningstrafik – inkassering av inkomster och betalning avutgifter – sköts via bankkonton, utom i fråga om mindre kassahändelser. Om öppnande och avslutande av bankkonton beslutar styrelsen.
8.2 Ett enskilt lags medelanskaffning och ekonomi
Lagen i Ice Team Raseborg uppgör en budget för laget för varje verksamhetsperiod. Lagledaren presenterar denna budget för lagets föräldrar och sänder även till föreningens kontor före angivet datum. Varje lag ska årligen klara alla sina förpliktelser. Lagens utgifter under verksamhetsåret kan vara större än inkomsterna bara om laget från tidigare år har sparade pengar med vilka underskottet kan täckas. Om godkännande av ett enskilt lags budget beslutar lagets beslutföra föräldramöte.
Användningen av lagetsmedel övervakas av lagledaren och kassören. Helhetsansvaret för verksamheten innehas av föräldrarna till alla deltagande spelare. Lagledaren har det ekonomiska ansvaret gentemot föreningen.
8.2.1 Rätten att användalagets bankkonto
Ett bankkonto i lagets namn används av de ansvariga som utsetts av laget. Varje lag utser dessa ansvariga bland sig, formellt utses de vid ett beslutsfört föräldramöte. I allmänhet är dessa personer lagledaren och kassören.
Ändringar i användarrättigheterna till konton sköts via föreningens ekonom. Till kontoret sänds ett protokoll över föräldramötet av vilket framgår de personer som innehar användningsrätt till lagets konto är (högst 2 per lag).
8.2.2 Lagens anskaffningar
Lagen kan skaffa material som de behöver för sitt eget ändamål. Om anskaffningar besluts vid beslutfört föräldramöte. Laget kan utse en person som ansvarar för det material som anskaffats. Vid anskaffningarna används i första hand föreningens officiella samarbetspartner. Föreningens färger vid anskaffningar är följande: vit hjälm,svarta byxor. Man bör notera att spelstrumpor, spelskjortor och målvaktsutrustning anskaffas centraliserat. Vid andra anskaffningar, så som träningsdräkter och fleecetröjor samt vadderade dräkter följs föreningens anvisningar.
8.2.3 Lagets pengar och egendom
Alla lagets pengar och all egendom som finns på lagens (=föreningen) konton, har insamlats eller annars skaffats är föreningens egendom som används av laget. Varje lag sänder månatligen kontoutdrag och kvitton i original till föreningens kontor.Kontoutdragen bör vara kontosatta och kvittona godkända innan de sänds tillföreningens kontor. Föreningens verksamhetsledare sänder koncentrerat lagens kontoutdrag till bokföraren, som sänder lagen rapporter över bokföringen kvartalsvis. Detta förutsätter att varje lag sänder sitt material i tid. Ett lag som upprepade gånger försenar sig med materialet får betala en avgift för att bokföringen fördröjs.
Avgiften för lagets verksamhetsår fastställs av lagets föräldramöte. Målsättningen är att avgiften är så liten som möjligt och att medel an de planerar läger,turneringsresor etc. för vilka utgifterna är högre än normalt.
Rabatt på säsongavgifter/öronmärkningar på lagets pengar för en spelares eller funktionärs räkning är förbjuden. Frivilliga funktionärer har möjlighet att få skattefria kilometerersättningar och dagtraktamenten enligt beskattarens anvisningar (vero.fi).
Laget bör sträva efter att hjälpa en familj som är i ekonomiska svårigheter så att barnet eller den unga inte behöver sluta spela ishockey. I praktiken betyder detta möjligheter till talkoarbete så att utgifterna kan täckas. Alla som har deltagit i beslutsfattande som gäller stödjande av en spelare i en familj med ekonomiska svårigheter har tystnadsplikt i frågan.
8.2.4 En spelares övergång från ett lag till ett annat inom
Då en spelare övergår från ett lag till ett annat inom föreningen ska alla avgifter som förfallit tillbetalning före övergången vara betalda till det gamla laget. Efteratt avgifterna är betalda överförs spelarens beräknade andel av talkoarbete eller medel som samlats in på annat sätt med honom eller henne till det nya laget. Spelaren återbördar all utrustning som han eller hon fått av det gamla laget.
8.2.5 En spelare slutarspela inom föreningen
Spelaren meddelar skriftligen till lagledaren att han eller hon slutar spela i föreningen. Då returnerar spelaren all utrustning som han eller hon fått av föreningen och laget. Om han eller hon övergår till en annan förening ska alla betalningar inkl. säsongavgifterna som förfallit till betalning innan han eller hon slutar vara betalda för att övergångsintyg ska kunna erhållas. Säsongavgiften återbetalas inte.
Övergångsintyget undertecknas av den person som föreningen bemyndigat att göra det då han eller hon fått ett den skriftliga anmälan om att spelaren slutar av lagledaren. Allapengar som spelar betalar, genom talkoarbete erhållna gottgörelser,annonsintäkter etc. stannar på lagets eller föreningens konto.
8.2.6 Ett lag delas eller upphör
Alla medel som betalats till lagets konto, insamlats genom talkoarbete eller på annat sätt är föreningens egendom som står till lagets förfogande. Laget kan inte återbörda eller överlåta pengar som finns på föreningens konto till privatpersoner. Alla medel och all egendom som tillhört laget stannar hos föreningen.
8.2.7 Lösning av problem som gäller ekonomiska frågor
I oklara fall och tolkningsfall som gäller ekonomiska ärenden frågar lagledaren, någon annan funktionär eller enskild spelares föräldrar först föreningens ordförande och styrelsemedlemmarna om råd. I frågor som gäller ekonomi fungerar lagets lagledare, föreningens ordförande och viceordförande eller verksamhetsledare som problemlösningsgrupp. Föreningens styrelse har den slutliga beslutanderätten i oklara ekonomifrågor.
8.2.8 Syskonrabatt
Beträffande skridsko- och ishockeyskolan är syskonrabatten 30 % för det andra barnet. Även om fler än tvåbarn deltar är syskonrabatten trots det densamma, 30 %.
Beträffande spelare som spelar i olika åldersklasslag noteras en rabatt om 20 % i båda lagen. Lagledarna är skyldiga att ombesörja att saken noteras i säsongsavgifterna. Samma rabattmängd gäller om spelarna är flera än två.
9. ISTURER OCH ADMINISTRATIONEN AV DEM
Träningschefen delar den istid som föreningen förfogar över i isturer för lagen. Lagen är ansvariga förde isturer de får. Om ett lag inte använder den istur det tilldelats ska detta genast meddelas, helst två veckor i förväg, till träningschefen, som först erbjuder den friställda isturen till föreningens egna lag och sedan till andra användare. Om man inte hittar någon som använder tiden faktureras laget även om det inte använder sin tur. Då isturer annulleras bör laget beakta ishallens regler, som föreningen använder som grund då lagen faktureras för annullerade istider.
10. FÖRENINGENS UTRUSTNING
10.1 Allmänt
Ice Team Raseborgs styrelse beslutar årligen om anskaffning av utrustning till föreningen och om modellen på representationsdräkterna samt rätten att använda Ice Team Raseborgs logo på föreningens utrustning och kläder. Föreningen strävar efter att erbjuda spelarna 1-2 serier spelskjortor som en del av medlemsavgiften. Spelskjortorna inventeras årligen på våren med tanke på rotation och fastställande av skick och antal. Spelskjortorna är föreningens egendom. För deras bevarande och för skötsel och reparation ansvarar lagen. För inventeringen svarar de materialansvariga inom lagen.
De materialansvariga ansvarar för och och sköter spelskjortorna och utför behövliga anskaffningar tillsammans med föreningens verksamhetsledare.
10.2 Föreningens representationsdräkter
Föreningen har två spelskjortor (blå och vit) samt svarta spelbyxor. Strumporna är vita. Hjälmens färg är vit.
Lagen använder denna utrustning då de deltar i seriematcher, övningsmatcher samt i turneringar..
För representation utanför planen väljer föreningens styrelse årligen plagg på vilka föreningens kännetecken får användas. Användning av föreningens kännetecken på andra plagg kräver alltid tillstånd av föreningens styrelse. I användningen av föreningens kännetecken iakttas eventuella sponsoravtal. Lagen är skyldiga att iaktta de avtal som föreningen ingått med olika sponsorer.
10.3 Föreningens PR-produkter
Föreningens styrelse besluter årligen vilka PR-produkter föreningen har till försäljning för tillfället. För användning av föreningens logo på andra än föreningens officiella produkter krävs alltid tillstånd av föreningens styrelse.
10.4 Belöning inom föreningen
Föreningen belönar årligen lagens prestationer genom att välja följande personer:
– spelare enligt åldersklass
– tränare
– materialförvaltare
– årets aktör
– funktionär
– målkanon (i A-, B-, C-juniorerna)
– passningsexpert (i A-, B-, C-juniorerna)
– gentlemannaspelare
– årets konståkare
– den som först klarat sitt första hopp
– kämpe
– en som tränar flitigt
– den som utvecklats mest tekniskt sett
– specialomnämnanden
Styrelsen kan om den önskar eller vid behov välja även andra personer enligt eget övervägande eller då ett förslag inkommit till behandling i styrelsen.
11. NUORI SUOMI (UNG I FINLAND)
Ice Team Raseborgs verksamhet har träning enligt Nuori Suomi-anda som mål. I all verksamhet strävar man efter att främja förutsättningarna att bli en sigillförening.
För att kunna bli en sigillförening krävs att en ishockeyförening har verksamhet där man förutom grenträningar och spel betonar betydelsen av att i synnerhet barns och ungas tillväxt samt utveckling styrs och att mångsidiga fysiska färdigheter utvecklas. Allmänna målsättningar är att individen växer till sig psykiskt,utvecklas till en social individ och tillägnar sig ett sportigt levnadssätt.
Ur ishockeyns synvinkel är målsättningen att hjälpa varje barn och ung att utvecklas enligt hans eller hennes iver, önskemål och färdigheter. Nuori Suomi-andan förpliktar Ice Team Raseborg att idka verksamhet på barnens villkor i olika utvecklingsskeden samt ge akt på och utveckla sin verksamhet. Tyngdpunkten ligger på utbildningen av ledare och tränare.
Verksamhet i en sigillförenings anda ger Ice Team Raseborg möjlighet att använda sig av Ishockeyförbundets tjänster. Genom att försöka uppnå en sigillförenings status erbjuder tränarna goda möjligheter att utvecklas. Mer information finns att få på Nuori Suomis webbsida http://www.nuorisuomi.fi/
Åtgärder inom Ice TeamRaseborg med sikte på att bli en sigillförening:
1. Föreningens ledning är informerad om Nuori Suomi-programmet och verksamhet som har som mål att bli en del av det
2. Föreningen har en Nuori Suomi–kontaktperson som följer med föreningens utveckling
3. Föreningen har uppgjort interna spelregler
4. Föreningen har ett problemlösningsorgan
5. Barnens föräldrar har informerats om Nuori Suomi-programmet och hur man blir en del av det
6. Ledarna och tränarna har utbildning enligt Nuori Suomi-ideologin
7. Föreningen har ett system för motivering och utbildning av ledare och tränare
8. Föreningen har tillgång till Nuori Suomi-material
Bilaga 1. Födelsetid för olika åldersklasser inom Ice Team Raseborg under säsongen 2014 – 2015
Åldersklass/födelseår
C1 2000
C2 2001
D1 2002
D2 2003
E1 2004
E2 2005
F1 2006
G1 2008
FÖRDELNING AV STYRELSENS UPPGIFTER |
||||||
| Ordförande | Viceordförande | Sekreterare | Ekonom | Medlem | Medlem | Medlem |
| Christian Wikström | Ossi Rautio | Tua Fagerstedt | Jan-Henrik Stenvall | Osmo Ruoho | Jari Henriksson | Johanna Pohjalainen |
| Ledning | SJL/träning /kurser | |||||
| Möten | Domare | Möten | Budget | Intern kommunikation | Ishallen | Samarbetspartner |
| Styrelsen | Föreningens regler | Inbjudan | Säsong/lag | |||
| SJL/allmänna frågor | Tränande | Medlemsregister | Extern kommunikation | Kommunen | ||
| Personaladministrering | Isfördelning (VP) | Spelpass | Bokföring | |||
| Säsong/lag | Hemsidor/Facebook | PR-verksamhet | ||||
| Verksamhetsplan | ||||||
| Samarbetspartner | Fakturering | Press | ||||
| Budget | Säsong/lag | |||||
| Godkännande av räkningar | Funktionärsutbildning | |||||
| Ekonomiplan | Medlemsrekrytering | |||||
| Underhållschef | ||||||
| Utrustning | Medlemsanskaffning | |||||
| Seura-asut | Händelser | |||||
| Skjortor | Reklamgöring | |||||
| Utrymmen | ||||||
| Logot | ||||||
